Glassens anrika histora

Glass i strut

Glass tros ha sitt ursprung i Kina. Den äldsta källan vi känner till sträcker sig 5000 år tillbaka i tiden. En berättelse säger att den dåvarande kinesiske kejsaren tröttnade på att dricksvattnet var ljummet. Han beordrade sina män att hämta is och snö från traktens bergstoppar för att svalka honom. När drycken sedan skulle kylas fick kejsarens kock en idé och passade på att röra ner lite bär och buffelmjölk i snömoset. På så sätt skapades världens första glass.

Kina: Osäkert ursprung

Det skrivs också i historieböckerna att Alexander den store tyckte mycket om is och snö smaksatt med honung och nektar. I Bibeln nämns att kung Salomon var speciellt förtjust i frysta drycker under sommarmånaderna. Från dessa historier så kan man anta att glass hade sitt ursprung i Kina och kom att spridas västerut under antiken. Men detta är ett stort antagande och vi vet egentligen inte med 100% säkerhet var glassens resa började.

Det vi kan anta är att i och med att man lärde sig bevara is med hjälp av salt så kunde den sedan börja spridas över hela världen (från troligtvis Kina). Arabiska köpmän kunde föra med den bevarade kalla läckerheten på kameler genom öknar och bergspass, via Indien och Persien, för att slutligen nå Grekland.

Alexander den store
Älskade Alexander den store glass? Ja, historieböckerna skriver faktiskt det!

Grekland: Filosofisk spridning

… isad saft med snö väcker livsandarna och ökar välbefinnandet — även vid sjukdom

De första spåren av glass i litteraturen finner man hos den grekiske skalden Simonides runt år 500 f Kr. Drygt hundra år senare skrev läkekonstens fader, Hippokrates, att isad saft med snö väcker livsandarna och ökar välbefinnandet — även vid sjukdom. Under antiken fortsatte greker och perser att utveckla konceptet och började experimentera med olika smaksättare, till exempel druvsaft, saffran och rosenvatten. Kejsaren Nero sägs ha tvingat sina slavar att transportera is från bergen till Rom varje dag, för att tillgodose den stora efterfrågan som rådde på glass. Med tiden öppnades glassbutiker i hela Främre Orienten och snabbt spred sig också glassen över stora delar av världen.

Nero
Även kejsaren Nero sägs ha varit stormförtjust i glass och beordrade sina män att hämta is från bergen för dess tillverkning.

Italien: Marco Polo och klassisk sorbet

Efter att romarriket föll så stannade dock glassens framfart upp något. Det dröjde ända fram till 1300 talet innan glassens popularitet slog i taket igen igen. Det var tack vare Marco Polo, som under sina äventyr i slutet av 1200-talet bjöds på en sorbet av den mongoliske härskaren Kublai Kahn. Marco Polo skulle enligt sägnen ha under hemlighet tagit med sig receptet och vid hemkomsten till Italien återlanserat glass som en nymodighet.

Marco Polo
Marco Polo introducerade glassen till Italien, ett recept som han stal på en av sina resor.

Hur det än var med Marco Polos äventyr kom sorbetglassen återigen populärt och från 1300-talet blev Italien därför också ledande inom glasstillverkning — en tradition som landet har hållit fast vid ända till idag. I Italien så var glasen först endast för eliten och sågs som exklusiv lyx. Drottningen av Frankrike, Katarina de Medici blev berömd för sina storslagna glassfester där hon bjöd på glass som serverades på guldtallrikar. Glassen som hon serverade bestod av mjölk, ägg, gelatin och socker.

Frankrike: Gräddglass till Paris

Den spridda glassen tros dock fortfarande ha liknat sorbet mest. Först år 1662 utvecklade den italienska bagaren Cuteli den första riktiga gräddglassen. Med grädde som bas blev glassen tjockare, lenare och ännu mer exklusiv. Den nya italienska gräddglassen, Gelato, spreds sedan först till Frankrike, där den fick sitt stora genombrott på slutet av 1600-talet.

Ludvig XIV sägs ha varit alldeles tokig i glass och lät servera den som dessert vid slottsmiddagar. Hans kock tros ha varit den ursprungliga upphovsmannen till de klassiska gräddglass smakerna vanilj och choklad. Kungens vanor smittade sakta men säkert av sig, och mot slutet av 1600-talet öppnade det första glasskaféet i Paris av sicilianaren Francesco Procopio dei Coltelli.

Café Procope, som lever än idag blev omåttligt populärt bland adel och intellektuella och besöktes av bland andra Rousseau, Voltaire och Diderot. Ur en meny från sent 1700-tal kunde man välja mellan inte mindre än åttio olika sorters glass gjord på en bas av mjölk, smör, ägg och grädde.

Café Procope

Logotypen för Café Procope. Ett etablissemang som lever än idag som en restaurang i Paris.

England: Tessains frusna snö

Glassen kom även till England under slutet av 1600 talet och början på 1700 talet som en exklusiv delikatess. Karl I:s franske kock Tessain var den som först introducerade godheten på den Engelska ön. Karl blev så imponerad av ”den frusna snön” att han sägs ha erbjudit Tessain livslång pension mot att han hemlighöll receptet så att delikatessen kunde förbli en kunglig förmån.

År 1649 avrättades sedan Karl I, och kocken Tessain sägs då ha brutit sitt löfte och avslöjade till slut sitt glassrecept för allmänheten. Vid den franska revolutionen flydde stora delar av adeln till andra europeiska länder. Med sig i bagaget hade de sin nya favoritdessert och därmed fick gräddglassen en ordentlig plattform för bred spridning på kontinenten.

Både gräddglass och sorbet började serveras på restauranger och kaféer, och i början av 1800-talet serverades det glass på i stort sett alla etablissemang runt om i på Europa.

Franska revolutionen
Den franska revolutionen bäddade för spridningen av glassen ut i Europa då adeln flydde landet.

Sverige: Kungafamiljen och adeln

Glaske är nu nobelt i giästbod hoos nobiles, æstate.

Även i Sverige så introducerades glassen först på 1600 talet och fick sin ordentliga spridning på 1700 talet. Glass var precis som i Frankrike, England och Italien reserverat för adeln och eliten. Den första Svenska glassen tros ha förberetts redan 1620, till Gustav II Adolfs och Maria Eleonoras bröllop. Glassen serverades som rätt nummer 14 i den 48 rätter långa bröllopsmiddagen, strax före huvudrätten.

Gustav II Adolf och Maria Eleonora
Det bjöds på glass i stora lass på Gustav II Adolf och Maria Eleonoras bröllop.

Under 1700-talet fortsatte Gustav III att bjuda på glass vid hovet, men nu började glassen även spridas till det vanliga folket via kokböcker. I en skrift av Carl von Linné kunde man 1750 läsa om hur glassen blivit populär bland adeln: Glaske är nu nobelt i giästbod hoos nobiles, æstate.

Wispa söt grädde med socker efter smak til ett hårdt skum och slå litet kersbärs eller hallonsaft deruti, allenast så mycket at det får en liten rödaktig färg; sedan slås det i hwad form som behagas och ställes att frysa.

Någonstans på 1700 talet började man också använda ordet glace när man talade om den ädla frusna desserten, en variant på det latinska ordet för is. Cajsa Warg inkluderade ett recept för glace i sin kokbok Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber, från 1755.

Wispa söt grädde med socker efter smak til ett hårdt skum och slå litet kersbärs eller hallonsaft deruti, allenast så mycket at det får en liten rödaktig färg; sedan slås det i hwad form som behagas och ställes att frysa. Boken var mycket populär och hjälpte till att göra glassen till en njutning för alla.

 

Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber
Cajsa Wargs bok Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber, hjälpte till att sprida populariteten av glass i Sverige.

USA: En chockerande industrialism

Under 1800-talet tog europeiska immigranter med sig glassen västerut. I Amerika så frodades glassen som aldrig förr. Glassen blev känd i USA år 1816, efter att en kvinna under en middag i Vita huset förtvivlat skrikit att hon blivit förgiftad av efterrätten. I själva verket visade det sig dock att hon endast var i ett chocktillstånd skapat av sensationen att på samma gång uppleva något iskallt och sött. Händelsen uppmärksammades som en nyhet runt hela landet och ökade efterfrågan på glass explosionsartat.

I USA 30 år senare, uppfanns den första handvevade glassmaskinen av Nancy Johnton. Maskinen gjorde glass ännu mer tillgänglig för folket, då man snabbare kunde frysa glassen samtidigt som den blev slät och krämig. När sedan en frys uppfanns och gjorde det möjligt att lagra stora mängder glass under en längre tid så var USA såklart först med att påbörja masstillverkning av glass. Strax innan 1800-talet var slut så introducerades den omåttligt populära rätten ice cream sundae, glass, chokladsås och vispgrädde. Rätten var en extra njutbar lyx som man unnade sig på söndagar och fick sitt namn därefter.

Ritning av Nancy Johntons glassmaskin
Nancy Johntons glassmaskin, som hon sedan sålde rättigheterna till några år senare. Uppfinningen såldes för $200 till en Amerikansk kökshandlare vid namn William Young, eftersom hon inte hade finanserna för att tillverka maskinen själv.

Under en utställning år 1904 i S:t Louis så såldes det så mycket glass att faten som glassen serverades på helt enkelt tog slut. Man tog vad man kom åt för att servera glassen till besökarna och i ståndet brevid så råkade det säljas en syriansk våffla som heter Zalabia. Man formade våfflan till en strut och serverade dem tillsammans. Glasspinnen har en liknande historia där den föddes av en slump. Christian Nelson, som var en godishandlare i Iowa, fick idén när en av hans kunder inte kunde bestämma sig för om de ville köpa mjölkchoklad eller glass. Nelson doppade då en bit glass i choklad och kallade det för en I Scream Bar. För att kunna äta glassen stack han in en pinne.

Sverige: Glassfabriker

I Sverige kom glassgenombrottet först mycket senare, på 1900-talet. Den amerikanska glasspinnen presenterades vid Stockholmsutställningen 1930 och efter den lyckade exponeringen så började även svenska företag att masstillverka efterrätten. Under 1930-talet startades en mängd glassfabriker runt om i landet. Choklad-Thule var en av de absolut första. Så småningom började Pressbyrån tillverka sin egna glass, och Oskar Olsson etablerade Trollhätteglass. Igloo Glacefabrik slog upp dörrarna 1935 invigdes i Märsta och blev en av de största producenterna då de lyckades med en väl genomtänkt logistik. Mjölkcentralens glassfabrik öppnade sedan i Stockholm och var snabba med att lansera en svensk klassiker: Puck.

Svenska Glassfabriker: GB Glace

GB Glace logotyp
GB Glace klassiska logotyp

Det gick dock tufft för de flesta. Choklad-Thule, Alaska-Glass, Igloo Glacefabrik och Mjölkcentralen hade det alla kämpigt att övertala det svenska folket om glassen. 1942 gick så Mjölkcentralen och Choklad-Thule ihop och köpte in Alaska-Glass.De tog namnet Glace-Bolaget AB, idag GB Glace.

Idag har GB Glace ungefär 500 anställda och en av Sveriges största glassproducenter som en del av Unilever Sverige AB.

Svenska Glassfabriker: Triumf Glass

Triumf Glass logotyp
En av Triumf Glass många logotyper genom åren

Triumf Glass startades år 1946 av glassfantasten Arne Müntzing i Göteborg. Triumf blev en glass för arbetarklassen och en enorm succé. Varje dag tillverkades 600 liter glass och varje morgon laddades glassvagnarna med kolsyreis som kördes ut till de tjugotalet olika försäljningsplatser runt om i Göteborg. En våffla kostade 10 öre och man kunde välja på de tre smakerna vanilj, jordgubb och choklad. 10 år senare var glasstillverkningen redan mer än 100 gånger större.

Idag säljer Triumf Glass AB för mer än 300 miljoner kronor varje år.

Svenska Glassfabriker: SIA Glass

SIA Glass logotyp
Klassisk logotyp för SIA Glass

SIA Glass startades år 1961 och föddes ur Halländska Slöinge och Berte Qvarn. I många år hade man drivit jordbruk på kvarnen och skapat närproducerade, högkvalitativa livsmedel. Man köpte upp ett slakteri och satte igång glassproduktion med de härliga råvarorna som fanns på gården. På 1970 talet överrumplade SIA sina konkurrenter genom att man gjorde all sin glass med färsk grädde och riktig vaniljstång, istället för vegetabiliskt fett, som då var mode.

Resten är historia och idag omsätter SIA – Glass Aktiebolag över 500 miljoner kronor varje år.

Svenska Glassfabriker: Lejonet & Björnen

Lejonet & Björnen logotyp
En äldre logotyp för Lejonet & Björnen

Lejonet & Björnen är en till glassfabrik som föddes i Göteborg. 1977 startades en glassfabrik i stadsdelen Lunden i Göteborg av Werner Steffens. Werner hämtade namnet hämtades från det lejon som finns med på Göteborgs stadsvapen och grundarens son. Fabriken startade och överlevde länge i mycket liten skala i en lokal på Räntmästaregatan. Det var en lokal småproducent som förknippades med Göteborg. 2009 så togs företaget i ny regi och man tog företagsnamnet Lejonet & Björnen Sverige AB.

Idag omsätter man 35 miljoner per år och växer stadigt.

Kanske kan Lejonet & Björnen utmana de andra 3 svenska glassjättarna, framtidens historia får se.

Källor

  1. The origin of ice-cream, CBBC Newsround
  2. The History of Ice Cream, International Dairy Foods Association
  3. Glass, Wikipedia
  4. Gelato, Wikipedia
  5. Bröllopet mellan Gustav II Adolf och Maria Eleonora, Wikipedia
  6. Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber, Cajsa Warg, 1755
  7. Christmas With the Presidents: Holiday Lessons for Today’s Kids from America’s Leaders, Mike Henry, 2017
  8. Broschyr om Stockholmsutställningen 1930, Stockholmskällan
  9. Oskar Olsson, Wikipedia
  10. Trollhätteglass, Wikipedia
  11. Minnen från barndomen stärker anrikt varumärke, SvD Näringsliv, 2012-03-06
  12. Choklad-Thule, Wikipedia
  13. Historik, Cloetta
  14. Arne Müntzing, Wikipedia
  15. GBs Hisoria, BG Glace
  16. En glassig historia, Triumfglass
  17. Vardagslyx från Göteborg, Lejonet & Björnen
Publicerat den
Kategoriserat som Glass

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *